Blogg

Haninge fick revansch

De två mötena på tre dagar mellan Hammarby och Haninge slutade med varsin trepoängare – Haninge vann tisdagens möte på Zinken med 1-0.

Det var ett spelmässigt övertag för gästerna matchen igenom, och segern var rättvis – men det kändes förstås ändå lite surt, då matchens enda mål kom med mindre än fem minuter kvar att spela.

Nu har bägge lagen samma poäng när två omgångar återstår, men Bajen har lite bättre målskillnad för tillfället. För Hammarbys del väntar Almtuna hemma följt av Södertälje borta – för Haninge samma motstånd men i omvänd ordning. Det blir spännande in i det sista!

Hence delade ut kvällens wurst:

3 korvar till #31 Linnea Holterud Olsson

2 korvar till #22 Linnea Örnqvist

1 korv till #30 Rebeka Sadecka

Ställningen efter 7 omgångar av Damettan Östra topp-4

23,5 korvar: #22 Linnea Örnqvist

23 korvar: #31 Linnea Holterud Olsson

21 korvar: #25 Johanna Blomkvist

12 korvar: #68 Ida Nikula, #6 Filippa Wahlfried

8 korvar: #72 Lucia Zaborska

6 korvar: #4 Maja Nyberg

5 korvar: #14 Sigrid Jason, #17 Elin Eriksson, #30 Rebeka Sadecka

4,5 korvar: #18 Linn Asplund

4 korvar: #7 Cecilia Libassi

3 korvar: #21 Amanda Egebring, #20 Katka Kaplanova

2 korvar: #1 Sandra Borglycke, #23 Estelle Forsberg

1 korv: #33 Henny Franzén, #3 Petra Eriksson

Foto: Amanda Egebring

Hammarby vs KIF Örebro

Välkommen till världen

Det var bättre förr! Hur många gånger har man inte hört det. Var det bättre förr, eller visste vi inte om så mycket för 30 år sedan. Hur som helst så slutar man förvånas av världen i dag.

Sedan coronavirusets utbrott i Sverige i mitten på mars har jag haft pushnyheter i gång på mobilen. Jag ville helt enkelt ha reda på saker och ting angående just detta. Tyvärr fick man massvis med andra nyheter (och ickenyheter) på köpet. Jag vet att media kryddar en hel del och vissa saker kan uppfattas som rent ljug och skrämselpropaganda, men visst är världen bra grym i dag.

Det är allt i från en man som blir dödad av polisen i USA och demonstrationer sker över hela världen, till mängder av rån skottlossningar och stölder. Visst förekom det även på 80-talet. Men jag tror inte i samma utsträckning.

Jag minns väl att min mamma sa när jag var liten: – I Stort sätt alla mord och rån klaras upp, man kommer inte undan. Utan att gräva för mycket nu i diverse googlesidor är min spontana tanke att inte direkt alla brott klaras upp.

När man kollar driverse Facebooksidor (som inte då fanns på 80-talet) blir folk av med både det ena och det andra. Visst efterlyser dom sina saker och undrar om någon sett något. Men inte är det för att tipsa polisen. Utan mer att kanske i fråga hämta tillbaka sina saker själv. Polisanmälan är bara tillför att kunna få ut pengar från försäkringsbolaget.

Polisen har dessvärre helt enkelt inte resurser att lösa den typen av småbrott längre. Detta utnyttjar såklart småbuset till etthundraprocent!

Om du stjäl i dag vet du att det med största sannolikhet inte kommer läggas någon tid på att klara upp det. Samma sak råder om du hotar eller misshandlar någon. Visst om du åker på bar gärning. Men inte annars.

Vi har grävt denna grop själva

Det är inget nytt fenomen med ungdomsgäng. Dess bättre har jag ingen erfarenhet av detta då jag aldrig direkt tillhört något. Men min känsla är att de är större, fler och våldsammare i dag än för 30 år sedan. Många skyller på invandring, vilket kan vara en viss förklaring, men långt i från allt. Just invandring är bra för Sverige och andra länder, problemet är helt enkelt rastlöshet. Tror jag.

Nej, detta fenomen har vi skapat för oss själva. Eller ja, inte du och jag eller andra vanliga svenssons. Utan de som bestämmer, eller snarare bestämde på 80 och 90-talet. När jag var liten då fanns det alltid nåt att göra, om man ville. Visserligen kommer jag från en liten liten liten ort där alla känner alla och självklart sa vi till varandra att det inte finns nåt att göra. Men vi hade dock flera fritidsgårdar, vi kunde spela fotboll spontant och i en klubb. Vi kunde låna lokaler för att hänga och spela biljard eller poker. Det fanns hela tiden någonting att göra, om man ville, helt gratis.

Minns även när de la ner allt, vilket liv det blev på folket. Men självklart handlade allt, som vanligt, om pengar. De skulle spara och fritidsgårdarna var det första steget som plockades bort för att uppfylla dessa orimliga mål i budgeten. Folk på 80-talet, bland annat min mamma, sa att det skulle bli, precis så här.

Sparpaket nummer två i samtliga kommuner och län i Sverige blev naturligtvis andra saker som intresserar ungdomar. Sport och andra kulturella sammankomster. Här skulle det minsann inte byggas nåt nytt.

Samtidigt avlöser krigen varandra ute i världen och folk flyr, i en viss mån till det lilla avlånga landet högst upp i Europa. Folk skriker igen. Vi har inte råd med invandring och utanförskapet på dessa som gjort allt för att rädda sina och familjens liv är total. Det finns inga pengar att utbilda dom, det finns inga pengar att lära dom språket och det finna inga pengar att sysselsätta dom. Vad händer?

Jo, man måste ju överleva.

Ingen vill ge någon arbete som inte kan språket, inte kan uttrycka sig i vad de kan eller lära dom att göra det. Därför blir många invandrarkvinnor städare, det yrket ingen annan vill ha.

Svenska staten börjar utbilda folk i snabb takt under det kommande decenniet, problemet är att de utbildar alla till samma sak. Bussförare eller något annat inom kollektivtrafiken. Det är ett slitit jobb och inte särskilt bra betalt. Vad får deras barn lära sig då?

Hårt jobb lönar sig inte.

Så en blandning mellan att det inte finns nåt att göra på grund av besparingar och att hårt jobb lönar sig inte blir dess barn kriminella. En bransch där du tjänar snabba cash, inte alltför hårt och skulle du mot all förmodan åka fast, då är straffet lågt.

Så det vi ser nu är ett facit på vad vi gjorde fel på 80-talet. När det skulle besparas på fel saker.

Ungdomar måste ha någonting att göra, annars gör det någonting annat. Om man inte kan stöta biljard så slår man sönder en busskur. Om man inte kan sparka på en fotboll så sparkar man på en människa.

Detta eskalerar ju såklart. Tillslut finns det många olika gäng och alla vill samma sak. Regera!

Det skyr inga medel om hur man skaffar sig makten. Nu är det trots allt, fortfarande, väldigt ovanligt att någon skjuts på öppen gata. Tyvärr skedde det i helgen, på samma ställe som värdetransportrånet skedde för 14 år sedan. Problemet denna gång var att det kom en 12-årig flicka i vägen.

Visst kan man undra vad hon gjorde där mitt i natten. Man kan undra om hur det kom fram att hon var ute med hunden långt senare då det lär ha stått/suttit en jycke utan matte där i närheten. Men inget av detta spelar någon roll.

Det är verkligen inte flickans fel, eller hennes föräldrars fel att hon blev skjuten. Det är skytten, eller den som beställde skottet och framförallt våra politikers fel.

Om inte ungdomarna eller vi vuxna får eller har någonting vettigt att göra. Då skapas fantasin på vad man kan göra i stället, och det är ingen vacker syn.

Moment 22

Om man googlar på just meningen ”momet 22” får man upp följande beskrivning.
”För att få ett jobb, då måste du ha erfarenhet. Men för att få erfarenhet, då måste du ha ett jobb”, eller ”för att hitta mina glasögon, behöver jag mina glasögon”.

Nu är inte direkt detta jag tänker beskriva nu ett direkt moment 22, men ändå skapligt irriterande.

Jag tänkte nu till hösten börja plugga igen. Ja ni läste rätt. Företagsekonomi är någonting som alltid intresserat mig och varför inte ha en utbildning inom detta?
Så jag sonika sökte in till Företagsekonomi del 1 med start i oktober. Huruvida jag kommer in eller inte får vi se. Det finns dock tre olika steg i denna utbildning, och för att kunna läsa del 2 måste man ju såklart klarat av ettan.

Delkurs ett avslutas 13 november och tvåan börjar börjar den 16:e. Perfekt.
MEN, problemet är att sista ansökningsdag för delkurs två är i augusti. Innan man ens fått svar om man är antagen till ettan. Så, för att i stället kunna läsa in allt man behöver på bara några månader, måste jag nu vänta tills nästa kurs därefter startar och sedan trean. Detta kommer ta drygt ett år.

Jag vill kalla det moment 22, och dessutom väldigt onödigt spill mellan kurserna.

Håller ni med?

Det här är min version

Den 11 mars 2020 lamslogs Sverige. Regeringen med Stefan Löfven i spetsen hade kallat till presskonferens. Viruset som tros ha sin början i sydöstra Kina hade nåt Sverige. Löfven tillsammans med riksdagen hade beslutat att förbjuda allmänna sammankomster med mer än 500 personer. Detta var startskottet på någonting mycket större av vad nån kunde ana. Detta var startskottet på någonting som inte ens är i närheten av klart ännu.
Detta var 130 dagar sedan.

För att få en klarare bild så börjar vi från början. En god vän till mig, Sten Eriksson hade läst på mycket mycket noga om viruset som trots ha uppkommit från en marknad i den kinesiska staden Wuhan. På en yta lite större än Stockholms län bor drygt en miljon människor fler än i hela Sverige.

Marknaden i Wuhan är känd för att sälja levande djur som sedan slaktas på plats för att bli föda åt köparen. Området, marknaden i Wuhan är ca 50.000 kvadratmeter. Alltså cirka 7 fotbollsplaner. Inom detta område vistas otroligt mycket människor varje dag. Ryktet säger att en fladdermus eller liknande bar på ett mystiskt virus och vid den förmodade försäljningen smittade vederbörande person med en smitta som skulle lamslå hela världen lång tid framöver.

Låt oss säga att denna person tog hem sitt fynd från köttmarknaden, kanske inte direkt lagade till den på riktigt rätt sätt och blev smittad. Dagen eller dagarna efter går denne tillbaka till marknaden igen för att handla mer. På denna yta som är c:a 7 fotbollsplaner stor befinner sig på ett ungefär 50.000 människor i dag. En meter per person att röra sig på.

Vi kan kalla denna person för NN. NN har smittats, men lite hosta är vanligt, speciellt i november. Under denna dag har han fysisk kontakt med 10 personer och luftburen kontakt med 1000 människor. Dessa 1000 människor har i sin tur kontakt med ytterligare 1000 personer och så vidare. Tillslut är hela marknaden smittad.

Av dessa 50.000 personer är inte alla inhemska invånare i Wuhan, utan en hel del är från övriga Kina, Sydkorea och Europa. Inom kort ska de resa hem igen.

SARSr-CoV-2 är på väg att sprida sig

Larmet kommer från Kina själva. De har upptäckt ett nytt virus som sprider sig lätt mellan människor och är livshotande. Speciellt äldre och sjuka har svårt att få kroppen att behandla detta av sig självt, detta är väldigt likt en influensa.

Viruset får namnet SARSr-CoV-2 men ändras snabbt till det lite lättare smeknamnet Covid-19. Just namnet Corona är ett samlingsnamn för flera olika virus men har blivit namnet man använder om just Covid-19.

Redan i mitten på februari gick WHO, den samlade myndigheten för folkhälsovård i världen ut och riktade en skarp varning till världen om detta virus. Det togs inte på allvar bland många länder, däribland Sverige.

Den 13 februari uttalade sig biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten på detta sätt:

”– I Sverige behöver man inte vara orolig för att bli smittad, eftersom vi inte har någon spridning i landet. Den person som konstaterades vara smittad har tagits väl omhand av hälso- och sjukvården

Sverige har sedan länge system för snabb upptäckt av infektionssjukdomar, hälso- och sjukvården har en hög medvetenhet och har rutiner för hur både misstänkta och bekräftade fall ska tas omhand på ett bra och säkert sätt.”

Ack så fel vi hade.

Satt som klistrad framför datan

Den 13 mars stoppades kvalspelet i ishockey, detta var allvar. Redan veckorna innan hade italienska ligan och spanska ligan stoppats. Jag själv började läsa på mer och mer om detta virus. Lunchrasten vid 14:00 spenderades via Aftonbladets livesända presskonferens från Folkhälsomyndigheten.

Mitt första lyssnade på Anders Tegnell, Taha Alexandersson och C/O var väl någonstans runt den 16/3. Frågorna var många, det var virrigt och det var ovisst. Men myndigheterna gick igenom allt lugnt och sansat. Det absolut viktigaste var att bromsa smittan så att sjukvården skulle hinna med att hjälpa de som blivit svårt sjuka. För om fler personer än vad det finns plats för skulle behöva få sjukvård skulle vi hamna i ett krigsläge.

Redan där och då startade viss media, speciellt de små, flera sanslösa rykten. Det kunde handla om allt från att militären skulle vakta sjukhusen från att det skulle bli upplopp till att regeringen medvetet hade skapat en strategi för att helt enkelt avlida gamla människor.

Jag ska villigt erkänna att jag inte förstod allvaret från början i denna sjukdom. Det kunde bara drabba äldre eller multisjuka. Vi andra, friska unga personer kunde inte dö, utan skulle max få uppleva en vanlig influensa. Därför var mitt förslag att vi helt enkelt skulle smitta varandra för att på så sätt få stopp på smittan. Men det var tur att folk inte lyssnade på mig.

Med detta i ryggen ska man nu få folk att lyssna denna gång. Men jag säger som Greta, ni ska inte lyssna på mig, ni ska lyssna på forskarna. Då menar jag inte de internationella forskarna, utan de svenska. De som vet vad som passar bäst för just Sverige.

Redan från början var Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tillsammans med regeringen mycket tydliga i sin strategi. Vi behövde inte ha någon Lockdown (utegångsförbud), bara vi följde myndigheternas rekommendationer. De utländska journalisterna var förvånade, hur kan man inte förbjuda vissa saker. – För att i Sverige brukar vi följa direktiven, svarade Anders Tegnell.

Folkhälsomyndigheten fick i uppdrag från Regeringen att ta fram en strategi som skulle fungera under en lång tid framöver. Detta var inget quickfix, utan en pandemi tar tid.

Råden som kom, eller strategin om så kallat, från FHM var att tvätta händerna ofta och länge. Undvika sociala kontakter, jobba hemma om möjligt och absolut inte skaka hand med varandra. Dessutom skulle vi stanna hemma om vi antingen hostade, snuvade eller hade svårt att andas. Speciellt i kombination med varandra. Detta i en årstid när egentligen samtliga personer har just dessa symptom i vanliga fall.

Fortfarande var det absolut tydligaste att vi skulle skydda våra äldre och svaga i samhället. Därför gavs det tillåtelse att helt enkelt stänga äldreboenden från utomstående från regeringen. Detta ändrades till ett förbud senare.

Där och då missades dock en sak. Att skydda personalen. För hur låst och bommat än ett boende är behövs det personal för att kunna ta hand om de som lever där. Men varken tester på personal eller skyddsutrustning var obligatoriskt. Smittan kom självklart in på boendena. Detta kan jag tala om för er att det var inte varken regeringens eller Folkhälsomyndighetens fel, utan Socialstyrelsen som är den huvudsakliga myndigheten som har hand om sjuk och äldrevård. Alexandersson påpekade flera gånger att skyddsutrustning inte behövdes för att man fick ändå inte gå till jobbet om man var sjuk. Det var innan vi visste att SARSr-CoV-2 kunde smittas även utan symptom.

Medias största fråga under våren var självklart när detta skulle vara över. Jag själv var helt övertygad om att det bara skulle ta några veckor, även om myndigheterna och till och med kungen sagt att detta skulle pågå under en mycket lång tid.

Folkhälsomyndigheten berättade redan från början (som jag lyssnade på) att kurvan skulle komma att stiga och att peaken/platån skulle ske någonstans i mitten eller i slutet av april och sedan gå ner igen i slutet på maj. Ingen kunde ana hur rätt de hade.

Den 8 april var den mörkaste dagen för vårat land. Nadja och Tanja hade namnsdag, Rickard Wolff skulle ha fyllt 62 år och tyvärr fick 122 människor smittade med Covid-19 lämna jordelivet denna dag. Resterande av april månad låg vi och snittade på ca 70-80 döda varje dag. I maj sjönk detta till runt 50 personer och i juni hamnade vi på en oacceptabel men ändå hyfsad nivå av mellan 10-20 döda per dag. Effekten av att begränsa antalet vid allmänna sammankomster till 50 i stället för 500 som regeringen beslutade den 27 mars hade gett effekt. Detta plus att folk faktiskt till en majoritet följt rekommendationerna från myndigheterna.

Problemet kom sedan i maj. Solen började titta fram, speciellt i slutet och i början på juni. Uteserveringarna öppnade, folk ville dricka öl och media tävlade om vilken rubrik som fick mest klick. Folk överlag ville inte visa upp hur många som faktiskt lydde, utan mer på alla som inte lydde. Detta ger en negativ effekt. För i min värld gör man som andra gör, inte som de säger? Likt ett barn va?

Skulle media i stället ha visat upp hur många ställen som faktiskt var tomma och vilka som var skötsamma hänger de andra på. Men i stället visar man det onda, det fula. Då tänker folk, ja men om de kan göra så kan jag göra samma sak. Lite så människan fungerar eller hur?

I samma veva börjar världen öppna upp igen. I Italien, Spanien och Tyskland startar fotbollsligorna igen. I Sverige skriker vi efter frihet att kunna åka till Mallorca på semester. Här börjar de mindre media igen att skriva artikel efter artikel.

”Om Sverige gjort rätt från början hade vi oxå kunnat öppna upp nu”

Hela världen tittar på Sverige med onda ögat och vi är minsann inte välkomna nånstans. Detta onda land i norr där vi minsann sprider viruset utan att bry oss. Spanien som drabbats hårdast i Europa har nu öppnat igen, dock med vissa restriktioner. Det varar i några veckor.

Nu har en andra våg, eller en förlängning av den första vågen drabbat landet när man öppnat igen. Teorin är att smittan legat lite på smyg under den låsta perioden och nu har den spridits igen när folk börjar träffa varandra igen. Samtidigt sprids viruset vidare till kontinenter som inte drabbats så hårt innan. Syd och Nordamerika, Mellanöstern och Afrika. I Sverige har vi kört på samma strategi hela tiden och fortsätter i samma stil.

Om minst en månad kommer myndigheterna att ta beslut om hur hösten kommer att se ut. Ska man lätta på restriktionerna eller ska man ha kvar dom. Med tanke på vad som händer i världen nu låter det senare alternativet mest troligt.

Nu är vi nere på en väldigt låg nivå. Endast någon enstaka person blir inlagd på IVA på grund av Covid-19. Dödsfallen per dag är under 10 personer. Sakta men säkert går vi ner mot noll smittade och noll döda. Samt att ca 40% av Sveriges befolkning haft detta. Kalla det flockimmunitet eller vad du vill. Men det funkade.

Tyvärr och helt oacceptabelt är det att 5600 personer fått sätta livet till. I vanliga fall dör ca 3000 personer av luftvägssjukdomar årligen. Detta har faktiskt myndigheterna gått ut med och sagt att de misslyckats med. Att skydda de äldre och mest sårbara.

Till skillnad från den förra riktigt stora pandemin som härjade för 100 år sedan, spanska sjukan. Där dog ca 50 miljoner människor, de flesta var unga militärer i 20-årsåldern. Två år tog det att få stopp på den även om viruset finns kvar än i dag. Dock är det likt en helt vanlig förkylning.

Frågan är hur detta kommer att sluta. Kommer det att ta död på hela mänskligheten, kommer vi att komma på ett vaccin, kommer detta att bli en vanlig förkylning. Ingen vet just nu och WHO ändrar sig hela tiden angående detta. Svaret är, den som lever får se.

Håll avstånd, tvätta händerna, hosta i armvecket och håll ut. En dag är detta över, men ingen vet när.

Statistik Covid-19

Antal avlidna i covid-19

5 428

Uppdaterad fram till 13/7 2020

Ålder

Under 50

Under 70

546

70+

4 882

85+

2 709

90+

1 441

Stockholm	2 238
Västra Götaland	799
Södermanland	256
Östergötland	250
Skåne	243
Uppsala	221
Dalarna	201
Västmanland	174
Jönköping	171
Örebro	153
Gävleborg	147
Västernorrland	109
Kronoberg	86
Halland	75
Norrbotten	75
Kalmar	66
Värmland	62
Jämtland	55
Västerbotten	29
Blekinge	13
Gotland	4

Av de avlidna under 70 år, hade 366 bakomliggande sjukdomar

Sverige ligger på en smärre meriterande sjunde plats med antal döda per en miljon invånare. Före oss ligger San Marino, Spanien, Belgien, Andorra, Storbritannien och Italien. Dessvärre kommer länder som Iran, USA, Brasilien och Chile förmodligen gå om oss inom en snar framtid.

USA är det värst drabbade landet med 3,5 miljoner fall och 137.000 döda.
Qatar är det mest smittade landet per 1 miljon invånare med 106.000 fall, men endast 154 döda.
San Marino är det landet med mest dödsfall per 1 miljon invånare. 42 fall på 33 785 invånare.

I Kina där allt startade har 85 937 bekräftas smittade och 4 653 avlidit.

Det är INTE över än

Okej. Jag kan villigt erkänna. Vissa dagar tänker jag inte alls på det. Jag åker förmodligen i våg mer än jag borde och handlar onödiga saker. Kan även erkänna att jag för det mesta hoppar in i en affär jag inte behöver gå in i. Jag är nog precis som alla andra.

Dock behöver man inte fundera särskild länge innan man kommer tillbaka till verkligheten igen. Skyltar överallt om att man ska hålla avstånd. Framför allt vid kassasystemen. Där håller även 99.9% av alla just avstånd. Skulle detta inte ske berättar gärna expediten på Hemköp om att det är avstånd som gäller.

Dock förunnas jag ganska ofta när jag är på den där affären jag inte måste vara på, att folk är fruktansvärt dåliga på att just hålla avstånd eller respektera andra när de också är på affären de inte behöver besöka just nu.

Till exempel när jag var inne på en butik idag där ”ingen kan stoppa dig” var det väldigt många som trängde sig förbi, ställde sig bredvid och så vidare. Jag själv är inte rädd för att bli smittad, jag är rädd för att smitta andra. Därför avvaktar jag alltid innan jag går in till en speciell avdelning så det inte är någon i vägen där. För att sedan se att minst ett eller helst två andra sällskap inte vänta på ”sin tur”.

Fast det är på väg att vända

Det är bara vi själva som bestämmer när detta ”ska ta slut”. När folket (inklusive mig själv) slutar tänka på oss själva och inte springa runt som dagsländor i butiker, stränder, och på uteserveringar kommer smittspridningen att minska radikalt. Precis som FHM har sagt hela tiden. ”Gå inte ut i onödan, stanna hemma om du är sjuk, nys i armvecket, håll avstånd och så vidare”. Ändå gör folk som de vill och beter sig som att det inte fanns någon pandemi. Sedan vrids det och läggs ut på Sociala Medier om att det är Folkhälsomyndighetens och regeringens fel att så många avlider i Covid-19.

Allting beror på (som alltid) vem du frågar och hur du räknar. Men Sverige var enligt vissa medier och löst folk det dödligaste landet i världen för några veckor sedan. Tittar man på siffrorna nu är vi inte ens i närheten. Vårat fosterland ligger just nu på en sjunde plats i den mindre smickrande listan över flest dödsfall per en miljon invånare. Med länder som Brasilien och USA efter oss, där ursäkta uttrycket folk ”dör som flugor” just nu.

Sveriges dödsantal är 500 personer per 1 miljon medan USA ligger just nu på 359. Då ska vi inte glömma att även i Amerika är siffran bra mycket mindre nu än för några veckor sedan.

Folkhälsomyndigheten har haft rätt hela tiden

Hela tiden har Anders Tegnell och hans chef Johan Carlsson sagt att vi ska skydda våra ”sjuttioplussare”. Nu, tre månader efter det första uttalandet visar siffrorna på hur rätt dom hade. I torsdags hade (på grund av midsommar uppdateras inte siffrorna) 5053 personer avlidit i sviterna av Covid-19. Av dessa är endast 568 personer under 70 år. Alltså närmare 90 procent tillhörde den gruppen som både Johan Carlsson och Anders Tegnell varnat om. Jag vill dock tillstyrka att enligt mig är det 5053 personer för många som dött i smittan.

Men det är på väg neråt, sakta men säkert. I mitten och i slutet på april snittade vi på ca 100 bekräftade dödsfall per dag. För en vecka sedan snittade vi på ca 30 dödsfall om dagen. Nu kommer självklart antalet bekräftat smittade att öka lavinartat inom den närmaste tiden eftersom regionerna börjar öppna för allmänna tester. Därmed kan självklart även smittspridningen öka då folk kommer att blanda sig med andra.

En dag kommer allt detta vara över. Sedan om det kommer nu till hösten, eller vintern, eller nästa år vet ingen. Men det kommer. Håll ut mina kära vänner.

Varför är det skillnad på arbetsplatserna

Oj, det är över en månad sedan jag skrev nåt i bloggen. Kan bara betyda att jag varit på bra humör den senaste tiden. Ha ha ha

Sedan är det ju ”ute” att blogga nu oxå? Eller hur. Till och med Kissies har ju slutat blogga meddelar hon. Jag gillar henne skarpt. Men nu ska inte detta handla om henne.

Detta inlägg kommer att handla om att det verkar vara en stor skillnad i regelverket beroende på vad man jobbar med.

Just nu råder en pandemi i världen, den ska vi ha all respekt för. Gud vet vad som hänt om vi inte haft våra restriktioner utan bara ignorerat detta.

Den 27 mars utlyste regeringen förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar på fler än femtio personer. Detta omfattade allt egentligen som inte hade med matbutiker och arbetsplatser att göra. Sportevenemang, festivaler, teater och så vidare ställdes in. Till och med träningar ställdes in till en början, men öppnades sedan upp igen.

Mångas jobb påverkas

Nu börjar i alla fall sportevenemangen startas upp igen. Dock utan publik. Samma sak med Allsång på Skansen som ska arrangeras utan publik i år. Samma sak gäller där som tidigare, det är förbjudet med fler än femtio personer på allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

En allmän sammankomst kan kortfattat förklaras i en demonstration eller liknande, samma sak med ett studentfirande eller dop. En offentlig tillställning är evenemang, såsom en fotbollsmatch eller en festival. Problemet är bara att det inte är offentligt.
Vem som helst får inte besöka en match eller en träning då det är stängda läktare. Då förstår inte jag hur detta kan räknas som en offentlig tillställning.

En fotbollsmatch eller träning är en arbetsplats för fotbollsspelaren och hans tränare samt lagledare. Likväl som att det är Sanna Nielsens jobb att leda Allsången.

En journalist som bevakar dessa tillställningar gör det för att det är, hans/hennes jobb.
Alltså, en arbetsplats.

Likt en annan arbetsplats, oavsett om det är på Scania, Postnord, Bosses bilmek eller liknande så är det en arbetsplats. För inte har väl dessa stängts ned, eller sagt att bara max femtio personer får jobba i dag?

Är det då någon skillnad på arbetsplats och arbetsplats?

Det korta svaret är nej. När jag jobbar på mitt ”vanliga jobb” så är jag mycket mer social och närmare andra personer än vad jag är på mina fotojobb. Visst snackar man lite där med. Men det är sällan vi rör vid varandra eller liknande. Sedan själva artisterna eller idrottsutövarna är vi sällan i närheten av. Därav det långa objektivet.

Behövs då en journalist? Är det verkligen nödvändigt?
Det korta svaret är ja. Utan medias rapporter är vi helt ouppdaterade om vad som händer i världen. Oavsett om det gäller nyheter, sport, musikevenemang eller teater. Folk behöver den kulturella informationen.

Jag köper att det måste finnas en gräns. Men jag köper inte att olika arbetsplatser ska behandlas annorlunda. Detta är alltså regeringen som har beslutat om detta, och SEF som lagt upp riktlinjerna om hur det ska se ut. Klubbarna inom fotbollen har bara varit tvungna att rätta sig i ledet. Samma sak är det med SVT som är arrangör till Allsång på Skansen.

På tal om regering och riksdag. Läste någonstans om att de kunde vara så få som 55 personer på plats i Rosenbad för att kunna fatta beslut. Detta är inomhus i en lokal som möjligen rymmer mellan 500 – 1000 personer. DÅ är det minsann helt okej att vara fler än 50 personer. Men att vara det på en arena där 30.000 får plats, då är det helt enkelt för smittsamt.

Vårt lidande går över, om några månader – deras tar aldrig slut.

Söndagen den tionde maj. Imorgon är det två månader sedan pandemin bröt ut ordentligt. 11 mars gick Stefan Löfven ut med en begränsning på 500 personer i allmänna sammankomster och sedan dess har tiden gått jävligt sakta.

För håll med mig lite. Det känns som vi levt med detta bra mycket längre än två månader. För mig känns det som år och dar sedan vi fick göra som vi ville. En evighet sedan jag var på en fotbollsmatch med mitt 200-500 mm och fotade. En livstid sedan jag stod på läktaren och jublade över ett mål.

Dock, det hade kunnat vara värre. Det är alltid värre för någon annan. Precis som jag skrev på min insamling för min 40-årsdag häromdagen. Vi ”gnäller” lite över att vi inte får ta en öl på nån uteservering, inte kunna jubla när en fotbollsspelare drar upp en volley i krysset eller missar att stå runt en majbrasa och svettas samtidigt som vi fryser. Samtidigt finns det väldigt många som inte kan ens få ett glas rent vatten om dagen, aldrig någonsin känt sig mätta och har sjukdomar vi i väst aldrig ens kan föreställa oss.

Vårt lidande går över, om några månader – deras tar aldrig slut. Det har varit på detta vis i flera hundra år utan någon som helst förhoppning om att det vänder, någonsin. För att citera förbundskapten Janne Andersson, ”Det enda dessa barn har gjort är att födas på fel ställe i världen”. 1985 gjorde en grupp med enbart stjärnor från USA en låt med namn ”We are the world”. Låten handlade precis om detta. Egentligen har ingenting förändrats på dessa 35 år.

Sverige står still. Människor dör just nu av en influensa som skickat ut skräck i hela västvärlden. Folk kallar den svenska ledningen för mördare och det dör ca 80 personer om dagen i Covid-19. Hittills har 3 225 personer sedan i början på mars dött av detta virus i Sverige 274 361 totalt i världen på sex månader. Samtidigt dör det 17.000 personer varje dag av svält i världen – men ingen bryr sig.

Hade media rapporterat om detta hade vi vetat att på lika lång tid som viruset spred sig och har haft ihjäl nästan 300.000 människor på jorden, nästan samtliga i västvärlden, har över 3 miljoner människor dött av svält. Något som hade kunna förhindras av lite mat och rent vatten.

Vi i västvärlden kan påverka virusets spridning genom att inte träffa folk, hålla oss hemma vid sjukdom och att tvätta händerna. Vi kan även bromsa och totalt eliminera svältkatastroferna genom att skänka pengar.

Jag kan garantera att 9 av 10 människor lätt skulle kunna ge en femhundring rakt av för att få ett stopp på smittan. Men endast 1 av 100 kan tänka sig att skänka 50 kr till Unicef.

Visst är världen bra konstig i bland?

Vill du göra skillnad tycker jag att du surfar in på https://unicef.se/bli-varldsforalder

Imorgon är det dags för nya körningar på Postnord. Väldigt behövligt om du frågar mig. Sedan skapar det såklart frustration och viss form av vrede. Allt är så nytt, så oklart och man vet inte hur det kommer att bli. Men som sagt, väldigt nödvändigt för att kunna effektivisera och för att nästan samtliga ska ha lika mycket att göra – inte bara ett fåtal som ska dra det stora lasset.

Jag tycker i alla fall att det ska bli spännande men samtidigt verkar min kropp inte direkt ha friskat på sig. Läste nånstans om att om man haft Coronasmittan kan den göra kroppen svag väldigt länge. Det skulle förklara en hel del. Jag är inte mig själv nu, är fortfarande fruktansvärt trött och omotiverad, dock försöker jag kriga på som vanligt. Självklart ska man stanna hemma om man är sjuk, men jag kan ju för fan inte vara hemma från jobbet för att jag är trött. Samtidigt skulle det knappast bli bättre av att ligga hemma på soffan hela dagarna – det gör ju en ännu tröttare.

Maj månad är kommen och nu är det bara elva dagar tills jag hoppar ut trettioårsåldern och kliver in i gubbåldern. Fast just nu känner jag mig som typ 60. Jag hoppas att detta lägger sig och att jag får en bra födelsedag när den kommer. Det enda jag önskar mig är att få vara med min familj och att folk börjar tänka mer på andra personer än sig själva.

Man lever bara ett liv – ingen vet när det tar slut – och varför inte passa på att bry sig om medmänniskorna när du ändå har sån liten tid på jorden.

Fotbollen när den är som bäst

Under dessa tider får man mycket tid över. Min tid går åt mycket att kolla på gamla VM-krönikor från fotbollen. Det skulle ju ha varit ett Europamästerskap i år som blev uppskjutet. Denna fotboll tycker jag är som bäst, mästerskapsfotbollen.

När det inte gäller Hammarby eller allsvenskan har jag enormt svårt för fotboll. Kanske kan jag kolla på någon CL-final om det är intressanta spelare med, men annars vattnar jag hellre blommor. När det kommer till mästerskap sitter jag i stället som nitad. Jag skulle kunna kolla på samtliga matcher, och det gör jag. Tror att det har med att göra att jag inte fick göra det som liten, utan att jag skulle vara ute i solen och leka i stället enligt mina föräldrar. Så nu gör jag som jag vill, och då tittar jag mer än gärna.

Jag tittar väldigt mycket på krönikor, och här nedan tänkte jag att jag skulle skriva om mina minnen från de olika världsmästerskapen som jag sett. Enjoy.

VM 1990 – Italien

Mitt första mästerskap. Jag var 10 år gammal och ville se varenda match. Min pappa tyckte jag skulle vara ute i solen och leka i stället så de enda matcherna jag fick se var Sveriges matcher och VM-Finalen.

Det starkaste minnet jag har från detta är hur utspelade Argentina var i finalen och hur mycket jag höll på dom. Jag gillade verkligen inte Tyskland då, eller Västtyskland som de egentligen hette då. I efterhand har jag sett denna krönika många många gånger, och jag kan varenda replik utantill.

Världsmästare: Västtyskland
Positiva skrällen: Kamerun
Negativa skrällen: Sverige
Favoritcitat: Sjuan, Omam-Biyik, går upp på den där bollen som nästan ingen bryr sig om. Men han bryr sig om den, och han missar en nick, som missas ännu mer om Pumpido i mål.

VM 1994 – USA

Här kommer vi till allas favoritmästerkap. Anledningen till detta är ju såklart att Sverige gick så pass långt så de fick ett brons. Till skillnad från fyra år tidigare var jag nu så pass stor så jag fick se matcherna om jag ville. Dock gick de ju mitt i natten. Därför valde man bara att se Sveriges matcher.

Starkaste minnet jag har från detta mästerskap är nog antingen Brasilien i Semin eller bronsmatchen mot Bulgarien. Under semin var vi i Tyskland och firade semester. Satt hela matcher och pratade med en tysk på engelska om hur pass utspelade Sverige var, men att de hade gjort ett bra VM.

Här är ju såklart ännu ett mästerskap jag sett mycket i efterhand och det verkade som att spelet var bättre denna gång, men ändå faller min favorit på Italien fyra år tidigare.

Världsmästare: Brasilien
Positiva skrällen: Sverige
Negativa skrällen: Colombia
Favoritcitat: Eric Wynalda är Stoooooor Amerikans hjälte just nu.

VM 1998 – Frankrike

Oj vad suddigt detta mästerskap är. Sverige var inte med och jag var i rebellåldern. Ändå var det några matcher man tittade på. Minns att jag höll som fan på Holland och hade en polare som höll på Brasilien. I finalen visste jag inte alls vilka jag skulle hålla på då jag alltid ogillat Frankrike. Har aldrig eller förstod inte storheten med Frankrike då. De hade ju missat två mästerskap på rad.

Dock minns jag Norges match mot just Brasilien och Hollands match mot samma motstånd. Men det är nog det enda minnet jag har. Dessutom har jag inte kollat så mycket på det i efterhand.

Världsmästare: Frankrike
Positiva skrällen: Kroatien
Negativa skrällen: –
Favoritcitat: –

VM 2002 – Sydkorea/Japan

Sverige var med igen och mästerskapet gick mitt i natten – igen. Desstuom var jag nykär, så det blev inte så mycket fotboll. Egentligen ingen alls. Tyvärr såg jag när Senegal gjorde målet i förlängningen. Sen slog vi av.

Däremot har jag sett den många gånger i krönikaversion. Detta är en av de bästa krönikor som gjorts. Tyckte jag då i alla fall.

Världsmästare: Brasilien
Positiva skrällen: Sydkorea
Negativa skrällen: Frankrike
Favoritcitat: På nåt känns det här som en seger (efter att ha spelat 1-1 mot Argentina och gått vidare till åttondelsfinal)

VM 2006 – Tyskland

Mästerskap i vuxen ålder i samma tidzon som Sverige och landet var med. Perfekt.
Såg dock inte så många matcher ändå. Men jag satt som nitad på Sveriges matcher. Minns såklart kvitteringen mot England och skrek ut till engelska människor på krogen: – We cant lose to England.

Sedan fick vi möta Tyskland och då var det tack och adjö. I efterhand har jag inte sett detta så mycket. Men ändå finns det vissa saker på minnet. Argentinas tjurskallighet när man förlorar och självklart en Zindansk skalle.

Världsmästare: Italien
Positiva skrällen: Portugal
Negativa skrällen: Tjeckien
Favoritcitat: Jag förstår inte, vad är en fet människa?

VM 2010 – Sydafrika

För första gången någonsin gick inte värdnationen till slutspel. Detta har aldrig hänt förr. Men däremot fick världen uppleva en ny kontinent. För första gången anlände ett stort mästerskap Afrika och som de gjorde det.

Vem minns inte Vuvuzelorna som ekade fast i trumhinnorna. Det fördes diskussioner om hur man skulle göra för att bli av med dom. Så här efteråt var det ganska charmigt med dom.

Mästerskapet då. Ja det var ett kanon-vm med underhållande fotboll i minusgrader. Jag såg nästan hela mästerskapet och har sett det många gånger i efterhand. Kommer aldrig att sluta tycka synd om Ghana.

Världsmästare: Spanien
Positiva skrällen: Ghana
Negativa skrällen: Frankrike igen
Favoritcitat: Asamoah Gyan med högern där… han skjuter… i ribban! Han missar! Han missar! Oh mon dieu my god what is going on!? Han missar straffsparken! Han bränner den! Han sumpar den! Allt skiter sig för Ghana!”

VM 2014 – Brasilien

Allt skulle ordna sig. Brasilien skulle ta hem guldet igen och det var redan klart. Detta trots en endaste stjärna i laget – Neymar.

Men de hade inte räknat med tyskarnas brutala överkörning i stil med Nurberg-ring i en Ferrari mot en liten Fiat. Helt skoningslöst vann Tyskland semifinalen mot Brasilien med hela sju jävla ett. Detta kommer förmodligen aldrig att ske igen.

Tidszonen sket sig igen och om man inte ville vara vaken mitt i natten så missade man nästan alla matcher. Minns dock Colombias framfart på läktaren och Costa Ricas på planen. Sverige missade mästerskapet för andra gången i rad och Spanien kändes inte igen från tre raka titlar.

Världsmästare: Tyskland
Positiva skrällen: Costa Rica
Negativa skrällen: Spanien
Favoritcitat: Det sa bara swooosh

VM 2018 – Ryssland

Woohoo. Sverige var med igen. Vi var i en hyfsad tidszon och det var fest.
Såg många många matcher. Dock har jag inte fått det återberättat då det inte finns någon vettig krönika från mästerskapet eftersom det delades av två olika tv-bolag.

Sveriges framfart var dock ett minne och Granen blev nationalhjälte på bara några dagar. Tyvärr var vi helt slutkörda till matchen mot England, annars hade det nog blivit medalj. Efter att ha slagit ut Italien i playoff var bragden redan ett faktum. Sverige vann sin grupp före Mexico, Sydkorea och Tyskland.

Minns alla matcher på olika barer runt om i Stockholm och ett bra spelat mästerskap med en värdig vinnare. Samt att England lyckades vinna en slutspelsmatch på straffar.

Världsmästare: Frankrike
Positiva skrällen: Kroatien
Negativa skrällen: Tyskland
Favoritcitat: –

När allt detta är över

När allt detta är över då ska jag.. Denna mening läser man i stort sett varje dag. Tyvärr tror jag att detta ligger väldigt långt fram i tiden, just när detta är över.

Vi är skapta, eller i alla fall vi i Sverige är skapta att kunna leva lite som vi vill. Att kunna resa när vi vill och kunna resa vart vi vill. Ekonomiskt är det till 90 procent av Sveriges befolkning inga problem att ta planet till Thailand eller liknande. Detta märks nu mer än någonsin. Att folk blir knäckta av att friheten inte är där längre.

Vi vill boka den där sista minuten resan när det regnar, vi vill kunna ta en öl på en uteservering när solen skiner och vi vill äta glass på nån soltrappa en varm sommardag. Detta är något i västvärlden gjort sig vana med. När detta rycks bort försöker vi ändå smyga med det på nåt sett. Vad gör det om jag bara tar en öl, jag sitter ju ändå nån meter från min granne, eller jag åkte ju samma bil eller tunnelbana hit som min polare, klart jag kan ta en öl med den här på uteserveringen.

Just detta ego är det som gör så att vi kommer att få leva med detta länge. Vissa människor skriker ut att myndigheterna borde ha stängt ner landet och på så sett skyddat de äldre. Men det finns ett visst ansvar i individen också. För att citera Anders Tegnell ”Bara för att man får äta flugsvamp, betyder det ju inte att man gör det”.

Om myndigheterna säger att man ska stanna hemma om man är sjuk, man ska hålla en distans till sina medmänniskor och att man ska undvika att resa utanför sitt område. Ja då ska man göra det. Vi ska inte behöva ha lagar för allt. Vissa saker ska vara så jävla självklara så att det inte finns på kartan att man gör det.

Det är inte olagligt att äta en möglig macka, men jag kan garantera att ingen gör det. Varför? Jo för att vi har fått det sagda till oss redan när vi var små, att man inte äter gammal mat. Exakt samma sak är det nu. Det är inte olagligt eller mot reglerna att gå och handla när man är sjuk. Men vi ska inte göra det, för att stoppa smittspridningen. Däremot finns det i smittskyddslagen massor med detaljer som jag inte orkar skriva upp här.

Så nej, alla ni som sysslar med att klanka ner på Sverige, eller på Löfven eller Tegnell på Sociala medier. Det är inte regeringen, Socialstyrelsen eller Folkhälsomyndighetens fel att vi har över 2000 döda i Sverige. Det är för det första en person som köpte en levande fladdermus på nån marknad i fjärran lands fel, sedan är det folket runt omkring som inte hjälpt till att stoppa spridningen.

För några år sedan satte jag upp som mål att jag skulle resa så mycket som möjligt. Precis som alla andra svenskar. Vi gillar ju att resa. Även om Sverige är det bästa landet i världen vill vi ändå komma härifrån så fort vi kan :). Delmål 1 är att ha besökt samtliga länder i EU. Att säga Europa skulle bli fel då jag inte direkt brinner för att besöka t.ex Georgien med familjen 😉

Hittills har det blivit ett besök i: Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Italien, Kroatien, Luxemburg, Holland, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland och Österrike.

Länder kvar att besöka är: Bulgarien, Cypern, Grekland, Irland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Portugal, Rumänien och Spanien.